Magiska skor
Det var längesen jag kände mig så inspirerad som igår kväll. När jag slutade jobbet klockan 21:00 fick jag helt plötsligt ett infall att "nu skall jag ut och springa". I vanliga fall hade nog tanken blivit bara just en tanke, för den där inspirationen och känslan när jag springer som jag hade förr när jag tävlade har inte riktigt infunnit sig på flera år. Men igår var verkligen en sådan dag. På med skorna bara och ut i mörkaste skogen längs med Nissan. Benen gick av sig själv verkligen och riktigt häftigt var det när jag kom i höjd med Örjans vall. Strålkastarna från Örjans vall lös med full kraft rakt över Nissan till andra sidan där jag sprang på skogsstigen och träden såg närmast overkliga ut i skenet. Det blir sådanna knivskarpa konturer på allt i ljusskenet och där sprang jag helt ensam.
Så småningom passerade jag allt ljus och sprang in i totalt mörker i skogen. Vilken känsla att knappt se framför sig vart stigen går och veta att man är helt ensam i skogen. Benen bara gick som i trans och skorna kändes nästan magiska. Ingen trötthet som gjorde sig påmind, inga negativa tankar som sa till mig att jag skulle vika av tidigare för att jag inte skulle orka, eller att jag var tvungen att stanna och kissa eller knyta skorna bara för att. Nej, nej ingenting sådant. Rakt igenom den mörka bokskogen längs med Nissan på ren livslust.
En sådan känsla när jag springer har jag verkligen letat efter. Att känna sig mentalt stark, att stänka ute all trötthetskänslan, att kunna hålla uppe tempot utan att sänka det avsevärt. Så underbart verkligen att gamla känslor och tankar om hur det var när jag tävlade kom upp i huvudet igen. Helt plötsligt dök det upp tankar som att jag minsann skulle kunna vinna vilket 800m-lopp som helst om jag bara ställde upp. Visserligen är det inte sant men känslan gjorde mig stark, mentalt stark.
Vebjörn Rodal efter världshistoriens kanske mest otippade OS-guld på 800m. OS i Atlanta 1996, hans blick säger allt om hur stort det var.
Att vakna upp idag och känna att jag verkligen åstadkom någonting bra igår är helt underbar. Alla ni som har gjort ett riktigt bra träningspass vet vad jag talar om. Alla ni som tränar löpning på hög nivå, vet garenterat vilken känsla jag talar om.
Till sist en liten nostalgipärla som gick i huvudet när jag sprang. Jag införskaffade den på EP-singel för 1 krona på CD-centralen i Göteborg i lördags.
http://www.youtube.com/watch?=UHzFbkKsOCo John Ballard - Rendez-Vous från melodifestivalen 1984
Hoppas att ispirationen håller i sig framöver.
Så småningom passerade jag allt ljus och sprang in i totalt mörker i skogen. Vilken känsla att knappt se framför sig vart stigen går och veta att man är helt ensam i skogen. Benen bara gick som i trans och skorna kändes nästan magiska. Ingen trötthet som gjorde sig påmind, inga negativa tankar som sa till mig att jag skulle vika av tidigare för att jag inte skulle orka, eller att jag var tvungen att stanna och kissa eller knyta skorna bara för att. Nej, nej ingenting sådant. Rakt igenom den mörka bokskogen längs med Nissan på ren livslust.
En sådan känsla när jag springer har jag verkligen letat efter. Att känna sig mentalt stark, att stänka ute all trötthetskänslan, att kunna hålla uppe tempot utan att sänka det avsevärt. Så underbart verkligen att gamla känslor och tankar om hur det var när jag tävlade kom upp i huvudet igen. Helt plötsligt dök det upp tankar som att jag minsann skulle kunna vinna vilket 800m-lopp som helst om jag bara ställde upp. Visserligen är det inte sant men känslan gjorde mig stark, mentalt stark.
Vebjörn Rodal efter världshistoriens kanske mest otippade OS-guld på 800m. OS i Atlanta 1996, hans blick säger allt om hur stort det var.
Att vakna upp idag och känna att jag verkligen åstadkom någonting bra igår är helt underbar. Alla ni som har gjort ett riktigt bra träningspass vet vad jag talar om. Alla ni som tränar löpning på hög nivå, vet garenterat vilken känsla jag talar om.
Till sist en liten nostalgipärla som gick i huvudet när jag sprang. Jag införskaffade den på EP-singel för 1 krona på CD-centralen i Göteborg i lördags.
http://www.youtube.com/watch?=UHzFbkKsOCo John Ballard - Rendez-Vous från melodifestivalen 1984
Hoppas att ispirationen håller i sig framöver.
Kommentarer
Postat av: Marie Chrisitansson
Vad glad jag blir när du har fått den där "springkänslan" igen. Det var en väldigt rolig tid med din friidrott, visst, jobbigt att stiga upp i ottan för att köra långa sträckor, men ack så trevligt att vara med under tävlingarna. Jag är glad och tacksam att få ha upplevt den tiden med dig. Kram
Postat av: marie christiansson
Vad glad jag blir när du har hittat tillbaka till "springformen" igen. Det var en jättehärlig, jobbig (stiga upp tidigt på morgonen) tid med dig och friidrotten. Jag är verkligen glad att jag har fått uppleva den tiden tillsammans med dig. Den sitter väl förankrad i mitt hjärta;-) Kram
Trackback
