Som stormen river öppet hav...
"Jag stod just mitt i livet,
Visste inte vilken väg jag skulle gå.
Jag hade trott på allt som stod skrivet,
Tills den dagen då jag började förstå.
Jag har rusat blint på vägen,
Och inte sett mig om åt nåt annat håll.
Och aldrig nånsin saktat in på stegen,
Trott jag hade insett livets innehåll.
Så stod du framför mig,
Jag ville fånga dig
Och hålla kvar dig i min famn.
Nånstans var du på väg
Och jag hann i fatt dina steg.
Som stormen river öppet hav, så möts vi här i natt.
Två vilsna skepp på väg i kvav, söker morgonen få fatt.
Där vi når vårt mål till slut, och jag vilar i din famn,
när vinden ebbat ut.
Som solen smeker stranden,
Som gryningsljuset värmer ömt din kind,
Så rör du mig så lätt med handen
Och du famnar mig som havets milda vind.
Närmar mig om igen, enda tills morgonen
ger oss mod att somna in.
Finns inga tvivel kvar, inga frågor som kräver svar.
Som stormen river öppet hav, så möts vi här i natt.
Två vilsna skepp på väg i kvav, söker morgonen få fatt.
Där vi når vårt mål till slut, och jag somnar i din famn
när vinden ebbat ut.
Som stormen river öppet hav, så möts vi här i natt.
Två vilsna skepp på väg i kvav, söker morgonen få fatt.
Där vi når vårt mål till slut, och jag somnar i din famn
när vinden ebbat ut."
1986 Susanne Alfvengren & Ulf Wahlberg
Visste inte vilken väg jag skulle gå.
Jag hade trott på allt som stod skrivet,
Tills den dagen då jag började förstå.
Jag har rusat blint på vägen,
Och inte sett mig om åt nåt annat håll.
Och aldrig nånsin saktat in på stegen,
Trott jag hade insett livets innehåll.
Så stod du framför mig,
Jag ville fånga dig
Och hålla kvar dig i min famn.
Nånstans var du på väg
Och jag hann i fatt dina steg.
Som stormen river öppet hav, så möts vi här i natt.
Två vilsna skepp på väg i kvav, söker morgonen få fatt.
Där vi når vårt mål till slut, och jag vilar i din famn,
när vinden ebbat ut.
Som solen smeker stranden,
Som gryningsljuset värmer ömt din kind,
Så rör du mig så lätt med handen
Och du famnar mig som havets milda vind.
Närmar mig om igen, enda tills morgonen
ger oss mod att somna in.
Finns inga tvivel kvar, inga frågor som kräver svar.
Som stormen river öppet hav, så möts vi här i natt.
Två vilsna skepp på väg i kvav, söker morgonen få fatt.
Där vi når vårt mål till slut, och jag somnar i din famn
när vinden ebbat ut.
Som stormen river öppet hav, så möts vi här i natt.
Två vilsna skepp på väg i kvav, söker morgonen få fatt.
Där vi når vårt mål till slut, och jag somnar i din famn
när vinden ebbat ut."
1986 Susanne Alfvengren & Ulf Wahlberg
Kommentarer
Trackback
