Längst ner i en gammal låda!

Jag var hemma hos min kompis Marcus, där en fjärdedel av alla mina saker står inför flytten. Är verkligen tacksam för att jag har fått låna hans förrådsutrymme den här tiden.

Hur som helst skulle jag leta efter kurslitteratur bland alla mina lådor. Självklart måste man lyfta, vända och vrida på alla lådor och saker för att hitta det man letar efter. Då såg jag längst ner i lådan som stod allra innerst låg han den där vännen som följt mig genom hela mitt liv, från första stund. Längst ner på botten av en låda, helt klämd låg min gamla nalle. En fullständigt ovärdig placering av något som betytt så oerhört mycket för mig när jag var liten.

Min nalle, som komiskt nog fick det fyndiga namnet Nalle, hade jag ju med mig överallt. Han var till och med som maskot i början när jag tränade friidrott, när jag var 8-10 år. Jag kan inte utesluta att han inte fått följa med på friidrottsresor efter det.

Min Nalle, som var mitt bollplank och katalysator när jag var liten. Genom honom kunde jag skapa en värld där han var centralfigur och där händelseförloppet helt styrdes av mig. I den världen där jag själv kunde delta var jag och han två stora idrottsmän som skördade stora framgångar.

Kreativ som jag var, skapade jag även vänner, ett land, flera länder, en värdsdel, städer, regioner. Jag målade toppografiska kartor över den värld där Nalle var centralfigur, Jag skapade två dimensionella stadskartor i toppografvy över huvudstaden. Jag skapade politiker i maktposition, historiska konflikter och gränsdragningar mellan länderna. Det dök upp socioekonomiska strukturer, historiska präglingar som gjorde att vissa stadsdelar och länder såg olika ut och agerade olika. Det tillkom ett föreningsliv, stora idrottsklubbar, i synnerhet fotbollsklubbar som bildade ett universellt seriespel där lag från alla kontinenter kunde delta.

Det var ju genom den världen jag som 10-12-åring kunde få utlopp för hela mitt intresse för samhället och världen, i kombination med mitt idrottsintresse. Sånt som jag inte kunde diskutera med någon.

Var det då värdigt att min gamla Nalle som är 25 år gammal skulle ligga där i en gammal kartong under en massa böcker och annat bröte? Nej, det var bara att plocka upp honom och ge honom en värdigare plats!


En mer använd nalle kan man leta efter!

Kommentarer
Postat av: Marie Christiansson

Ja du vilken tur att "Nalle" fick flytta ur kartongens botten. Min "Nalle" glömdes i Österrike när jag var liten, tog en docka istället men tyvärr tyckte inte min mamma att jag skulle ha något mjukisdjur/kompis så hon slängde den. Det gjorde ont i mitt 6-åriga hjärta. Hon tyckte jag var för stor för sådant, hon fattade tyvärr inte bättre. Så var det förr.

2012-02-19 @ 18:05:29
Postat av: Hermansson

Det var längesen!

2012-02-21 @ 19:31:04
Postat av: Hermansson

Det var längesen!

2012-02-21 @ 19:32:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0