Haakon Pedersen!

Jag vet att jag har benämnt denna man förut, men han är på många sätt tillräckligt fascinerande för att inte gå in lite mera på djupet på.

Vem är Haakon Pedersen ställer sig många frågan då? Jag kan börja med att ge ett enkelt svar på frågan.

Haakon Pedersen är mannen som sjunger introt till Bumbibjörnarna, bl.a. Då har jag givit er en röst till mannen att placera.

Då kan några av er, som tillhör min generation, placera honom även som sångare till Räddningspatrullens intro.

Kort sagt har han en röst som är mer än bekant för en stor generation människor. Han har en röst och sjunger låtar som i stort sett alla har hört. Ändå vet knappt någon vem Haakon Pedersen är.

Blev ni något klokare när ni fick en bild på mannen? Nej, jag misstänker det. Men jag istället lägger upp en av hitsen som fanns med på skivan, omslagsbilden ovan, som kom ut 1989 med låtar skrivna bara till honom.

Den låten känner nog de allra flesta till. Den fanns med på Haakon Pedersens LP 1989, skriven enbart för honom. Men som vi alla känner till, var det inte han som fick hiten. Det var ju Black Jack från filmen med samma namn som kom ut 1990. "Inget stoppar oss nu" var alltså en pärla som hade kunnat ge Pedersen en riktig hit, men icke! Han förblir fortfarande ett mysterium i musikhistorien.

När han då försökte på egen hand att faktiskt synas, då dök han upp i Melodifestivalen 1988 med låten "Bang en explotion". Skriven av dubbarna till Bumbibjörnarna och Räddningspatrullen, Monica Forsberg och Bertil Engh. Låten slutade 4:a i festivalen och var väl ett hån mot Pedersens genomslagskraft som artist.


För er som är nyfikna, jag höjer ett varningens finger för att det kan vara läge att ta fram skämskudden!

1989 var det så ändå dags igen och Haakon hade fått låtskrivare av yppersta klass, Ingela "Pling" Forsman och Lasse Holm. Han backades dessutom upp i refrängen av operasångerskan Elisabeth Berg. Låten är dessutom riktigt bra med melodifestivalmått mätt. Ändå hamnade den bara 5:a och det blev inget karriärlyft för Haakon Pedersen. Varför kan man fråga sig? Svaret är intressant. 1989 hölls melodifestivalen i Globen, som var helt nytt och inte ens invigt ordentligt. Ingen hade haft en konsert i en så stor sfärisk byggnad tidigare, med andra ord hade de ingen aning om hur ljudsättningen skulle gå. Resultatet blev väldigt mycket rundgång genom hela festivalen och artister som hörde sig själva i efterhand. Vann gjorde Tommy Nilsson, som var en etablerad artist och kunde skita i vilket, med "En dag".

När Pedersen sen kliver upp och skall framföra sitt bidrag, kommer han helt fel in i låten och hör sig själv i efterhand rundgången. Man kan inte se hans framträdande utan att se hur han är märkbart plågad av att han inte hör sin egen röst nå ut och vi bjuds på falsksång á la 12 poäng. I bryggorna och refrängen tar Pedersen i för allt vad han är värd för att överrösta rundgången och resultatet blir hemskt!

Det gör ont när man redan i inledningen hör hur stark rundgången är och man inser att det här kommer att gå fullständigt åt helvete! Stolpe ut för Pedersen och hans karriär som soloartist. Han sjunger sig själv ut ur Artistsverige. Då får ni gärna jämföra med hur det egentligen skall låta och inse att låten faktiskt är rätt bra!

Hur det hade kunnat låta.

Där 1989 såg Pedersen till att dra ner ridån för sin egen karriär som soloartist och som sagt han fick heller inte hiten med "Inget stoppar oss nu", trots att det är hans låt! Stackars karl och idag är han enbart känd som rösten i barnprogram, då utan att någon vet vad han heter. Haakon Pedersen kan utan tvekan vara en av Sveriges mest spelade artister i modern tid utan att någon har en minsta aning om vem killen faktiskt är och var.

Ett annat roligt exempel är när Haakon pedersen plöstsligt dyker upp i ett artistsamarbete 1995 som kallades FreeBee. De sålde guld och silver 1995 i både Sverige, Norge och Danmark. Idag minns nog knappt någon at gruppen ens fanns och att Haakon Pedersen var en del av gruppen är så mycket nördfakta att nästan bara jag som privatperson kan sitta inne på den.

En rätt skön låt från eurodiscoåret 1995. Felet är väl att man kom med den låten precis i slutet på Eurodiscoåren.

Summa sumarum Haakon Pedersen hade kunnat få en betydligt större karriär röstmässigt och om vissa omständigheter hade fallit sig annorlunda. Avslutningsvis vill jag ändå passa på att lägga upp en liten, liten framgång som han hade tillsammans med Lotta Engberg.
En småmysig ballad, ett pekoral, i melodifestivalstil som fick några veckor på Svensktoppen och spelades i radio. Dock utan att någon minnsden idag. Vem fasen minns den här låten?

Stackars, stackars Haakon Pedersen, alla har diggat hans röst, men ingen vet vem han är!

Tänk på Haakon nästa gång du hör hans alster!

Kommentarer
Postat av: Patrik

Tack Freddan! Du har gjort min kväll, fick lyssnat på både Haakon och Bruce, inte alls en illa kväll någonstans :D

2012-06-20 @ 02:35:08
Postat av: Christian Thomasson

Tiden var helt enkelt inte mogen för en så stor arena som globen 1989. Synd för annars är nattens drottning en suveränt bra låt och det var massa bra låtar det året! Av samma anledning tror jag och SVT att Friends arena inte passar för ESC...

2012-07-16 @ 08:38:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0