På en resa genom Sverige och en massa glada holländare

Ja då var man hemma efter en resa där jag och Fredrik Strandner har avverkat idel orter och städer i de båda landskapen Västergötland och Östergötland, med vissa stickare i Bohuslän och Småland. Ingen har ju hittils lyckats köra bil över Vättern så att inte passera Småland hade varit oundvikligt. Alla vägar bär till Jönköping?


De orter som fick påhälsningar följer i kronologisk ordning med utgång från Halmstad, Göteborg, Kungälv, Trollhättan, Mariestad, Töreboda, Karlsborg, Hjo, Jönköping, Gränna, Ödeshög, Linköping, Norrköping, Kolmården, Norrköping, Linköping, Jönköping, Borås och någon jäkla äng i Fagerås norr om Borås, Kungälv, Halmstad.
 Genialisk marknadsföring av Hjo kommun!



Alla städer avverkade med kanske den minsta bilen som jag någonsin har kört men till vår glädje enbart drog 0,43L milen vilket gjorde ett positivt avtryck i våra plånböcker förstås. Känns härligt att enbart behöva tanka för 350:- efter att ha avverkat sträckan mellan Halmstad och Hjo. Med den stora texten miljöbil tryckt på bakluckan vilket tydligen påverkade priset vid någon betalning någonstans också som jag dock inte har sparat i fickminne.

Ordet fickminne har föresten fått en helt ny innebörd. Idag skulle nog alla relatera till ett USB-minne men jag minns med stort leende Peter Haber, som Sunes pappa i den underbara jukalendern "Sunes Jul", gapa i extas "ett fickminne, ett fickminne" över en bandspelare stor som en fjärrkontroll som man kunde prata in på. Spring runt med en sådan i fickan idag om ni kan med.

Peter Haber som Rudolf Andersson en av 90-talets mest lysande svenska rollgestaltningar.

Hur som helst mitt allra största intryck under resan blev trots allt min reflektion om hur vackert Norrköping är och vilken potential staden har. Ett mini-Göteborg med dess gula spårvagnar. Eller bara det att både Norrköping och Göteborgs främsta fotbollslag heter IFK och spelar i blåvitt och har skördat stora framgångar i Allsvenskan. 

Lägg återigen märke till att jag har nämnt att staden har potential, det är inte detsamma som att staden bjuder på en hel del besvikelser. Precis som så många svenska städer så har staden fallit offer för att dess viktigaste näringsidkare är dess industrihamn. Vilket ger staden ett utseende som städer som Landskrona, Falkenberg och Halmstad där hamninloppet formligen förstörts av dessa groteska industrihamnar som finns. Att ta till vara på den vackra kussträckan har aldrig varit en tanke tidigare i stadens existens och centrum har därmed oförklarligt placerats bortanför hamnen. Åker vi däremot till valfri sydeurpeisk kuststad med någon form av turistanspråk så märker vi ganska fort att industrihamnar är någonting som onekligin placerats utanför staden och att hamnen är till för ett levande turist och socialt liv, där hamnarna kantas av fritidsbåtar och krogar, samt vackra strandpromenader. Vackra hamnlägen är alltså ingenting vi väljer att ta till vara på i det här landet, Göteborg har någonstans börjat inse det men det är långt ifrån någon "Italienkänsla" där heller.


Motala Ström bör ges en "Italienkänsla"

Halmstads försök att skapa en "Italienkänsla"

Helsingborg i framkant som Sveriges "Italien"



Det är inte svårt att förstå att vackra hamnstäder onekligen lockar turister och företag med ambitioner. Svenska städer har dock en förmåga att skänka bort fantastisk vackra kustlägen i direkt anslutning till centrum åt hemsk rökspottande fabriker och rostiga magasin. Mycket, mycket märkligt? Visst förstår jag hur viktiga dess innebörd har varit och fortfarande är för stadens intäckter men en stad av modernt snitt vör onekligen se till att skilja på industrier och stadskärna... Nya industriparker utanför städerna och ta tillbaka de vackra levande hamnlägena åt svenska städer genast! Helsingborg är absolut i framkant, för er som inte har varit där så bör ni titta till deras vackra ombyggnad vid gamla järnvägsstationen.

Well, om nu inte hamnen finns att tillgå har uteslutande både Halmstad och Norrköping två fina vattendrag som rinner genom staden och ger vackra vyer. Halmstad insåg för några år sedan att det kanske var någonting som man skulle ta till vara på och började rusta upp längs Nissans stränder. En liten bit på vägen har man onekligen kommit men självklart så skulle både uteliv, restaurangliv och puls uteslutande strömma förbi Nissan och inte bredvid. Gatan som löper vid centrum i Halmstad och längs med Nissan är snarare en bakgata med containrar, där vissa små pionjärer ändå försöker väcka något slags hamnliv. Tacka vet jag den fina restaurangen, kring Ztrand, i de nybyggda delarna vid Nissan för att de åtminstone försöker skapa en "Italienkänsla".

Norrköping däremot har helt glömt av att man faktiskt har ett onekligen vackert vattendrag. Motala Ström kantas visserligen av små försök till parker och lite fritidsfiske, vilket uppskattas men ingen restaurang, inget café och ingen liv och rörelse. Helt ofattbart. Det är för övrigt hela Norrköpings akilleshäl nummer 1, den totala avsaknaden av någon form av god restaurangkultur. Längs gågatan i Norrköping kunde de endast stoltsera med krogkedjor som Harrys, O´learys och The Bishop Arms och de är knappast några fixstjärnor att bygga en restaurangkultur kring, snarare lättsamare komplement till något som borde vara en restaurangkultur. Lägg därtill att resten av utbudet bestod av sketna pizzerior, asiatkrogar, McDonalds och caféer som finns i vilken småstad som helst. För er med restaurangambitioner, ta åt er av detta satsa på Norrköping där finns ingen konkurens för en riktigt bra restaurang. Romantiken i Norrköpings restaurangvärld är totalt död i dagsläget.

Norrköping ett miniGöteborg? Notera gärna O´learys på vänster sida. En "fixstjärna" i Norrköping?


Mina små geniambitioner börjar så smått ge avtryck i mitt humör när Holland var nere i brygga mot Brasilien för att senare vända sig ur bryggan och koppla en halvnelson på Brasilien och sedan vinna på samma simpla nådasving. Holland till Semifinal mot antingen Uruguay eller Ghana som allt jämt har 1-1 i skrivande stund efter 90 minuter. Känns vägen mot finalen ganska klar? Det tycker jag nog och världsmästartiteln kommer att tas mot finalmotståndarna Argentina.

Som avslutning en hyllning till den underbare Dirk Kuyt. Knappast världens främste spelare men uteslutande en av de absolut viktigaste. Ingen gör så viktiga mål eller är inblandad i så viktiga mål som denne man. Dirk kuyt är ingen spelare som gör 25 mål på en säsong, men han är en spelare som gör 2-1 i en jämn semifinal i Champions league åt Liverpool eller ligger bakom 2-1 i en VM-kvartsfinal i mot Brasilien. Dirk Kuyt en tränares dröm att ha i laget, antingen på plan eller åtminstone som inhoppare, en kille som ger allt och ligger nästan alltid bakom de där viktiga "måstemålen". Han hade kunnat starta i vilket lag som helst, utom möjligen Barcelona där hans funktion kanske inte hade kommit ut till fullo.

Jag får dock inte glömma bort lite smått underbara semesterbilder att njuta av från trippen.

 Den här Herren gjorde allt för att komma in i Bilen, undrar om bilförsäkringen täckte strutsanfall? Notera likheten i minspelet med en viss John Schäfer.
 Knappast en familj att bråka med.

Kommentarer
Postat av: marie christiansson

Låter som om ni hade en underbar semester och dessutom innehållsrik. Ni hann med mycket på 5 dagar. Det är ju så med dig Fredrik att själva resan i sig är spänningen och upplevelsen, det måste inte bara vara platsen som ni kommer till. Du har den förmågan. Härligt tycker jag.

Marie

2010-07-03 @ 16:15:08
Postat av: Fredrik

Faktum är att Joel sa ungefär samma sak när han var ute och åkte med mig förra året... Det är så skönt att åka med dig för du gör att resan är en del av målet :)

2010-07-03 @ 20:46:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0