Inget SM-guld till IFK i år.

Jag ska inte tippa fotboll längre, jag tippar mer med hjärtat än med hjärnan. Visst blev slutresultatet igår 2 mot 0, fast i omvänd ordning. 2 till Malmö och 0 till blåvitt. Vad hände? Jo, som jag skrev igår ingen i blåvitt hängde med Daniel Larsson i Malmö och vips så var matchen vunnen för Malmö. Ibland är fotboll förutsägbar. Även om jag inte önskar eller hoppades att det skulle vara så.

Det är bara att inse att det inte blir något SM-guld iår för blåvitt. Det tåget har gått nu. Jag tror faktiskt inte jag har sett blåvitt spela såhär dåligt och uppgivet sen jag såg dem spela 0-0 mot Kalmar FF, som då var ett skitgäng, i sista matchen i Allsvenskan 2002. Då betydde det att IFK fick kvala sig kvar i Allsvenskan mot Västra Frölunda. Det får verkligen inte hända nu. Men visst alla år efter den gången har succesivt utvecklat IFK med toppen 2007, det underbara SM-guldet. Vi får väl hoppas att Stefan Rehn, Jonas Olsson och Teddy Olausson hinner att se om sitt hus den här säsongen. Jag har inte dödsförklarat IFK än, men något SM-guld det blir det inte.

IFK behöver jämnare spelare helt enkelt. Även om en Spelare som Tomas Olsson kanske inte har högst toppar i IFK, så gör han sällan en dålig match. Låt honom spela oftare och fler Olsson-spelare, åtminstone för att komma igång och hitta grundtryggheten i spelet igen. Hellre 0-0 än 0-1.


Kom igen nu blåvitt!!!

Ärkerivalen om titeln Sverige bästa fotbollslag genom tiderna, Malmö FF, gästar idag Gamla Ullevi och ett Stukat IFK Göteborg. Efter att blåvitt förlorade borta mot Åtvidaberg i senaste matchen kan jag knappast påstå att man med sin 11:e plats i tabellen visar att självförtroendet är på topp. Malmö däremot som vann senast mot Djurgården och ligger 2:a i allsvenskan bör ha självförtroende så att det räcker och blir över.

Jag säger bara kom igen nu blåvitt!!! Ni har inte råd att förlora den här matchen. Vart är självförtroendet och formen från föregående år? Jag får hoppas på den gamla klyschan att "ränderna går aldrig ur". För ränder har IFK göteborg gott om och det är samma ränder som har spelat hem flest SM-guld, vunnit UEFA-cupen 2 gånger och besegrat både Barcelona, Bayern München och Manchester United. Ta fram ränderna nu IFK och visa vart änglarna hör hemma, nämnligen högst upp. Jag är ledsen Malmö men sanningen är att änglarna kommer alltid att höra hemma ovanför Di Himmelsblåe så är det bara.


Nyckeln till dagens match är i alla fall att våra osnabba backar får stopp på Daniel Larsson i Malmö. Ge oss sen en Robin Söder på lekhumör och 2-0 till IFK.





Idag får ni klara er utan mig blåvitt men på måndag drar jag och Marcus Kadfors ner till Mjällby och följer er på plats. Kom igen nu blåvitt!!!

"Heja blåvitt, heja blåvitt, nu skall vi mot toppen gå"

Stoppad av SSU

Oj, oj, oj, jag trodde inte mina ögon imorse. På Halmstad tågstation stod någonting som är lika ovanligt som vatten i Sahara, SSU-are. Efter snart två års boende här nere i Halmstad har jag förstått att moderaterna är det enda gångbara alternativet här nere, framförallt om man är ung. MUF är här och där och överallt. Övriga partiers ungdomsförbund har inte synts någonstans. Men rätt som det är så står de där på Halmstad tågsstation i morgonruschen och visar upp sig. Eller ja visar upp sig och visar upp sig, jag trodde det möjligen var Hallandstrafiken som skulle vara generösa och bjuda på kaffe och fika. Inte blev jag klokare när jag fick en brun papperspåse i näven med orden "det är frukost". Det var först när jag hade satt mig på tåget och öppnade innehållet som jag såg vad det var och framförallt vilka det var som bjudit mig på frukost, SSU.

På papperspåsen övertejpat som ett sigill på ett gammalt brev var en klockren bild på fredrik Reinfeldt och texten "Gör Reinfeldt arbetslös innan du blir det". En sån underbart skön text, budskapet sitter tydligt. Ännu roligare var det att titta i påsen som innehöll en banan med ett rött hjärta på med texten "jobb och hopp". En festis med samma bild som på Reinfeldt och en minttablett inslagen i rött papper med texten "Med smak av valseger". Bra jobbat SSU. Just när jag trodde ni hade dött så går ni och ställer ut skåpet och visar vart det skall stå. Jag har svårt att se MUF kontra på det där.



Jag skall väl inte göra någon hemlighet av att jag inte har någon vidare förkärlek för moderaterna, fast det hade ni väl kanske redan räknat ut vid det här laget. Däremot är det inte sagt att jag inte skulle rösta blått för det. 



Jaja, ungdomsförbund i all ära, jag har aldrig satt stort värde på dem. De är väl bra att de existerar men jag hade hellre engagerat mig i moderpartiet om jag vore aktiv. Jag vill inte att ungdomar skall fostras in i att rösta på partier och politik via någon social klubb där man umgås och har fest. Jag hade hellre sett att ungdomar som blir vuxna var rationella efter eget huvud den dagen de skall rösta och inte indoktrinerats via kompisgänget. Men, jag vet att jag är alldeles för naiv om jag tror det men man får inte sluta att hoppas och överge sina ideal för det. I min drömvärld går fler till valet och röstar vid nästa val och alla nyröstare röstar efter sunt förnuft och på ett långsiktigt mål. Hahaha, nädu Fredrik att tro att du skall kunna omvända Pirat-parti-generationen då är du dum. De är redan för mycket barn av sin tid och jag kan bara surt se på som en grinig gubbe och säga att ni skulle minsann vart med förr, då man inte fick allt serverat gratis och var tvungen att tänka själva. Jag ser åtminstone ett positivt med pirat-parti-generationen, de lär knappast sno jobben från mig och mina vänner. Om vi skall konkurrera med pirat-parti-generationen om de bra jobben om 10-15år är jag inte rädd. Så ge mig en ministerpost redan nu och jag kan nämna en rad namn till som hade kunnat få andra ministerposter. Nä skämt o sido det kommer självklart att finnas konkurrens då också men tro mig 90-talisterna och 00-orna lär inte bli de stora chefsgenerationerna i alla fall.
 Har du växt upp under tiden då Rederiet gick på TV bör du nog ha bättre förutsättningar för ett bra jobb.


Slutligen vill jag bara passa på att jag måste ha varit den roligaste synen på Göteborgs central imorse. Jag hade tagit mig till fots från mitten av Linnégatan till Göteborgs central på drygt 22min. Svettig som en gnu rusar jag in på centralen med 1 minut kvar tills tåget skall rulla. Jag kommer ut på perrongen och ser inte tåget där jag anser att det brukar stå och kollar runt och ser det inte någonstans. Jag skyndar in igen till tavlan och ser att det skall stå på spår 13. Ut igen på perrongen och gömt bakom ett SJ-tåg där står mitt tåg ner mot Halmstad och fram väller en massa folk som just klivit av. Jag rusar fram och då rullar tåget. Kvar står jag som ett fån med svetten rinnandes överallt och osande som en svettig bandyspelare i december. USCH!



Och allra sist tack för att du är världens bästa min älskling. 

Magiska skor

Det var längesen jag kände mig så inspirerad som igår kväll. När jag slutade jobbet klockan 21:00 fick jag helt plötsligt ett infall att "nu skall jag ut och springa". I vanliga fall hade nog tanken blivit bara just en tanke, för den där inspirationen och känslan när jag springer som jag hade förr när jag tävlade har inte riktigt infunnit sig på flera år. Men igår var verkligen en sådan dag. På med skorna bara och ut i mörkaste skogen längs med Nissan. Benen gick av sig själv verkligen och riktigt häftigt var det när jag kom i höjd med Örjans vall. Strålkastarna från Örjans vall lös med full kraft rakt över Nissan till andra sidan där jag sprang på skogsstigen och träden såg närmast overkliga ut i skenet. Det blir sådanna knivskarpa konturer på allt i ljusskenet och där sprang jag helt ensam.

Så småningom passerade jag allt ljus och sprang in i totalt mörker i skogen. Vilken känsla att knappt se framför sig vart stigen går och veta att man är helt ensam i skogen. Benen bara gick som i trans och skorna kändes nästan magiska. Ingen trötthet som gjorde sig påmind, inga negativa tankar som sa till mig att jag skulle vika av tidigare för att jag inte skulle orka, eller att jag var tvungen att stanna och kissa eller knyta skorna bara för att. Nej, nej ingenting sådant. Rakt igenom den mörka bokskogen längs med Nissan på ren livslust.

En sådan känsla när jag springer har jag verkligen letat efter. Att känna sig mentalt stark, att stänka ute all trötthetskänslan, att kunna hålla uppe tempot utan att sänka det avsevärt. Så underbart verkligen att gamla känslor och tankar om hur det var när jag tävlade kom upp i huvudet igen. Helt plötsligt dök det upp tankar som att jag minsann skulle kunna vinna vilket 800m-lopp som helst om jag bara ställde upp. Visserligen är det inte sant men känslan gjorde mig stark, mentalt stark.

Vebjörn Rodal efter världshistoriens kanske mest otippade OS-guld på 800m. OS i Atlanta 1996, hans blick säger allt om hur stort det var.


Att vakna upp idag och känna att jag verkligen åstadkom någonting bra igår är helt underbar. Alla ni som har gjort ett riktigt bra träningspass vet vad jag talar om. Alla ni som tränar löpning på hög nivå, vet garenterat vilken känsla jag talar om.



Till sist en liten nostalgipärla som gick i huvudet när jag sprang. Jag införskaffade den på EP-singel för 1 krona på CD-centralen i Göteborg i lördags.

http://www.youtube.com/watch?=UHzFbkKsOCo John Ballard - Rendez-Vous från melodifestivalen 1984

Hoppas att ispirationen håller i sig framöver.

ÄNTLIGEN!!!

Äntligen kan man sträcka på sig igen som IFK-are. När Göteborg mosar svårspelade Elfsborg går det inte att hålla tillbaka glädjen. Jag önskar verkligen att jag var där och såg matchen på plats, men men nu är det enbart att längta efter sportspegeln ikväll som gäller.







Heja Blåvitt!!!

Mordet

Vad hände egentligen den 28:e februari 1986 på korsningen mellan Sveavägen och Tunnelgatan i centrala Stockholm. En fråga som har fascinerat mig i så många år. Klockan 23:21 händer någonting som inte får hända, en man avlossar skott mot ett förbigående par. Den ene träffas så svårt i ryggen att han sedan avlider på Sabbatsbergs Sjukhus. Vem det är som avlider gör det hela intressant för från det klockslaget uppstår den största handlingsförlamningen i svensk polishistoria, trots att mordet är av absoluta prioritet.



Mordet på Olof Palme och det polisiära efterspelet, Sveriges dåvarande statsminister, har kommit att bli en symbol för hur lite vi vet om vad som faktiskt händer bakom maktens kulisser. Det är enligt mig helt uppenbart att mordet döljer så mycket mer än vad vi än kan vilja ta in som privatmänniskor.


Preskiberingstiden för mordet är 25år, vilket i så fall betyder att mordet skulle bli preskiberat nästa år och att det då skulle vara fritt fram för någon att berätta vem som mördade Olof Palme och vad motivet var bakom. Givetvis fick mordet resning och preskiberingstiden förlängdes ytterligare eftersom det handlar om ett unikt mord. Att rättfärdiga förlängningen av preskiberingen med att folket måste en dag få veta sanningen bakom Palmemordet och att det faktiskt måste uppklaras polisiärt är ganska enkelt. Frågan är bara om det verkligen är sanningen? Min teori är snarare att det hade varit mera riskabelt för en del nu levande människor, poliser, advokater, tjänstemän, om preskiberingstiden gick ut och någon vågade berätta vad som verkligen hände. Jag tror att hade den sanningen kommit fram på ett annat håll än från polisens sida, då hade många människor tappat förtroendet för polis, åklagarmyndigheter och statsmakt. Allt för många tjänstemän har smutsiga fingrar på ett eller annat sätt i den här frågan och många av dem har gjort sitt yppersta för att mordgåtan inte skall lösas.


Korsningen Sveavägen/Tunnelgatan

Jag har nyligen lånat statens offentliga utredning om händelserna kring och efter Palmemordet, och tro mig det är en tegelsten på över 1000 sidor. Hittills har jag kommit drygt 100 sidor och kritiken mot de polisiära insatserna och mot rättsväsendet är redan stora. Den dagen jag har läst ut hela utredningen så lovar jag att jag kommer återge de viktigaste och mest intressantaste sakerna kring mordet på Olof Palme.

En liten filosofi om Högskoleprov

Idag gör ca 30000 människor i Sverige Högskoleprovet och Linda är en av dem. Lycka till älskling! Jag måste ändå passa på att säga att jag tycker att det är en oerhört bra sak det där med Högskoleprovet. Tänk vilken möjlighet det är egentligen att få en andra chans att ta sig in på en linje på högskola eller universitet. Om betygen kanske inte är tillräckliga, då kanske man lyckats prestera på högskoleprovet istället ock kommer in den vägen.

Istället för att behöva traggla i ett år eller flera med att behöva läsa upp betyg på Komvux, så kan det räcka med att punga ut med 350:- och ägna en lördag åt att göra ett prov som är värderat till lika mycket. Snacka om förmån egentligen. Det kallar jag bra politik. Lite som en uppkörning blir det ju, att man visar att man är mogen för större utmaningar genom ett test.

Att få läsa på högskola eller universitet är faktiskt en lyx och ett prevelegium. Att det finns möjlighet att låna pengar för att skaffa sig en bra utbildning och enbart kunna fokusera på den. Det är så man odlar framgång i ett litet land som Sverige. Att låta människor låna pengar för att kunna studera är en fantastisk möjlighet, och ju fler som har möjligheten att göra det, dessto fler högutbildade får vi i landet. Vilket sen i sin tur ger en välutbildad befolkning som kan leda landet vidare i utvecklingen.

Sen kan man ju diskutera om huruvida bidragen från staten borde höjas eller ej. Men att få bidrag för någonting är egentligen ingen självklarhet enligt mig. Att man ens kan ha ett bidragssystem i ett land visar på att landet har ett välorganiserat samhälle och en sund ekonomi. Att få födas i ett land som Sverige med ett sådant generöst bidragssystem är en slump, för det kan man ju inte välja innan. Därför tycker jag definitivt att man inte kan ta olika typer av bidrag för givet.

Har man möjlighet att göra högskoleprovet, och inte går på univeristet eller högskola, tycker jag att man ska göra det idag och om inte idag så vid nästa tillfälle. För det är faktiskt en jävligt billig och enkel möjlighet till ett gott liv.

Lycka till älskling! 

 Halmstad Högskola

Fotboll, musik och sådanna där ägg

Så var det över då, årets största ägghögtid, PÅSKEN. Som tur var innehåller de ägg som jag intar endast godis. Sådanna ägg uppskattas varmt och är dessutom att rekomendera. Andra ägg, nej tack!



Påsken blev i vart fall väldigt trevlig och jag och min flickvän hade Eriksgata över halva Västsverige kändes det som. Mormödrar, farmödrar, morfädrar, farfädrar, fädrar, mödrar och vänner var alla inbokade i besökskalendern. Födelsedagar firades det dessutom i plural. Jag tror dock trots allt flängande att mina godisägg befinner sig kvar i magen, för så mycket som jag har ätit dessa dagar är nog lite för mycket.



Jag får väl återigen tacka min underbara vän Marcus Kristensen för att jag och Linda fick bo hos dig och jag måste passa på att visa en underbar bild. Vänner sedan länge plus Linda, ett underbart och svetsat gäng.

Alla lika underbara.

Hur gick det för blåvitt igår då?

Jodå jag fanns på plats på Gamla Ullevi på gästläktaren tillsammans med Marcus Kristensen, farsan och Jonas min plastbror. Tillsammans fick vi se ett IFK hantera Djurgårdens IF med stora problem. Trots att man förde spelet i första halvlek och hade bud på målchanser var det Djurgården som tog ledningen genom Philip Hellqvist efter misstag signerat Hjalmar Jonsson och Gusatv Svensson. Gustav som av någon anledning senare utsågs till matchens lirare i IFK Göteborg. Han gjorde en otroligt blek insats och hade många misstag. En annan som hade en riktigt dålig dag var Sebastian Eriksson på IFKs vänsterback som såg ut att ha något riktigt otalt med bollen, i varje fall var de inte helt överrens.

Räddande ängel den här dagen i blåvitt var i alla fall Jakob Johansson som kvitterade till 1-1 efter ett mål som berodde på ett misstag i Djurgårdsförsvaret och såg ungefär identiskt ut med Hellqvists tidigare mål. Samma löpning, samma skottvinkel och i samma bur.

IFK Göteborg har minst sagt stora problem med sitt grundspel. Någonting som också oroade var att Tobias Hysén knappt han ta en löpning innan han skadade sig och var tvungen att byta efter 3 minuters spel. Måtte Tobias vara hel och enbart utgick för att han inte vågade skada sig värre.



Dagens stora glädjeämnen istället ligger på musiksidan. Jag tillbringade igår en halvtimme i skivbutiken på Andra långgatan. Ja, för det finns faktiskt fler saker än strippklubbar på den gatan. En fantastiskt trevlig butik där jag kunde köpa EP-singlar. Det bästa av allt är att man kan lyssna på singlarna med innan man köper dem. Risken att skivorna har ett hack är ju ofta rätt stor. Tyvärr hade jag inte helt tid att lyssna på alla skivor igår i butiken, men tro mig jag lär avlägga fler besök där. Det stora glädjeämnet för mig var i alla fall att jag kunde köpa "Ten sharp - You", som jag har inhandlat vid 4 tillfällen tidigare och alla gånger har det varit hack i skivorna. Men nu kunde jag lyssna på den och jag blev oerhört lycklig när jag märkte att det faktiskt inte var hack i den. 



Någonting annat som gjorde mig väldigt glad var att jag hittade min favoritskiva när jag var liten. Jag är ju uppvuxen i ett hus där det spelades mycket dansband. Min favoritskiva var i alla fall "Dansa i månens sken" med WIZEX. Farsan äger ju ett exemplar, som tyvärr är sönderspelat. Nu var jag ju helt överlycklig när jag själv hittat ett till synes helt exemplar, men icke. När jag kom hem full av entusiasm så sprack all glädje direkt, hela skivan är sönderspelad. Så det är bara att inse att jag får ge mig ut på jakt igen, men jag äger åtminstone ett exemplar själv nu och det är ju lite kult.




Idag blev åtminstone en riktigt lyckad dag. 1 år och 10 månader med Linda, fasen vad tiden går fort. Hänger ju fasen inte med, vilket jag märkte imorse eftersom jag självklart inte hade någon koll på att det var den dagen idag. Dumma mig!
Men, men en mysig utflykt blev det i alla fall idag i det underbara vädret.

Dagens märkligaste var väl ändå när vi hittade ett skelett av någonting som minst sagt liknar en dinosaurie. Jag gissar att det är en säl men man måste ju få leka med tanken.

Den ser ut ungefär som IFKs inledning på säsongen tycker jag, helt röten och ett minne av fornstora dagar.


Till sist måste jag bara uppmana er allesammans att passa på att njuta av dessa två underbara klassiker. Jag ger er följande:
http://www.youtube.com/watch?v=nIKwEkXu_CM <------ WIZEX - Dansa i månens sken (För alla nördar kika även på danska originalet med Trine Dyrholm - Danse i månens skin, eller nått liknande)

http://www.youtube.com/watch?v=NgO5Pn-TDMU <----- Laban - Love in siberia

RSS 2.0