Fiktivitet? Legitimitet?

Jag satt igår på tåget mellan Halmstad och Göteborg. Mitt emot mig sitter en liten tjej och en mamma. Den lilla tjejen är oerhört stolt över sin Barbie som hon leker med och konstaterar sen i ett frågande:

"Mamma får man peta Barbie i rumpan? Hon kan ju inte bajsa! Bajsar inte sånna fina flickor mamma?"





En annan fiktiv karaktär som jag bara måste nämna är ju karaktären Hjulben eller Roadrunner som han heter på engelska. Ett strutsliknande djur vars existens går ut på att bara springa runt på vägarna och äta mat. Vilken underbar figur. Totalt meningslös existens, och det är stor humor.


Hjulben, Roadrunner

Jag minns när jag var mindre och kröp in hos mamma och pappa på lördagsmorgonarna och så låg vi där i sängen allihopa mamma, pappa, Anna och jag och kollade på Godmorgon Sverige. För er som förknippar det med det som går varje vardagsmorgon på SVT kan jag direkt säga att det är fel. Godmorgon Sverige var frukost-tv på lördagar med lättsam familjeunderhållning.

När det var dags för barndelen av programmet visade man oftast ett avsnitt av "Fablernas värld" och "Gråben och hjulben". Två höjdpunkter alltså på en lördag för en 5-åring. Sådär som man satt och väntade, när man såg på "Lilla Sportspegeln", på att "Tom & Jerry" eller "ZOO-olympiaden" med Bo A Orm skulle börja.

http://www.youtube.com/watch?v=KJJW7EF5aVk <---- Njut av ett avsnitt då Gråben faktiskt fångar Hjulben.

Somna som en...

Nu går jag och lägger mig och inatt somnar jag som en Halmstadbo.



Imorgon när jag har vaknat är jag en Kungälvsbo.



Visst kan verkligheten vara underlig?

En mördare bakom lås och bom!

Igår greps en av världens mest eftersökta män äntligen. "Slaktaren från Srebrenica", Ratko Mladic är bakom lås och bom tack vare den serbiska polisen. En seger för demokratin i min mening eftersom att i en demokratisk stat måste det finnas ett gott rättsystem och de som har gjort grova brott skall inte få slippa undan oavsett hur lång tid det har gått.

Ratko Mladic, en usel man på många sätt och vis. Han blev av med sin pappa under andra världskriget när den fascistiska rörelsen Ustasa tillfångatog fadern. Ustasa som var en vidrig militant rörelse i Jugoslavien på den tiden.

Möjligen växte Ratko upp med ett hat i kroppen som kom att prägla hans liv och gärningar. Han blev tidigt en stark nationalist för serbisk räkning. När president Tito dog 1980 och Ratko gjort sig en karriär som militär var det möjligt för honom att påvisa sina starka nationalistiska åsikter för ett stort och starkt Serbien. Han är dock uppvuxen i delrepubliken Bosnien, och gömde sig i Vojvodina, den enda delrepubliken i det dåvarandra Jugoslavien som inte brutit sig fria.

Hatet riktade sig i allra första hand mot muslimerna i Jugoslavien. Han såg tillbaka på historien då det Osmanska riket hade kontroll över delar av balkan. Eftersom många muslimer kom till balkan på grund av det så kallade han dem också för "turkarna".

Vilket han också gör på den filmen som de spelar in när de begår massmorden i Srebrenica 1995. Han rättfärdigar morden med ett klassiskt citat om att "Nu skall vi hämnas på turkarna för..." och sen kommer ett årtal på tidigt 1800-tal som jag inte minns just nu. I sann nationalistisk propaganda rättfärdigar man alltså etniska mord med en historisk händelse som inte direkt har att göra med de människor, de män som man tog upp och avrättade i skogen. Det sägs att 8000 människor mördades i Srebrenica 1995 under direkta order av general Mladic. Dessutom med hjälp av FN, vilket är en stor skamfläck i FN:s historia. 

http://www.youtube.com/watch?v=Z_r2EOwrZCc <---- där kan ni själva se. Det finns förövrigt värre videos där man kan se själva avrättningarna på youtube.

Hur som helst har denna vidirga man flytt undan rättvisan så länge och har nu äntligen fångats in. EU har ställt som krav på Serbien för att ens få ansöka om medlemskap i EU att Ratko Mladic är tvungen att tillfångatas och ställas inför rätta i Haag. Nu är han i alla fall infångad och en seger för demokratin. Frågan är om detta blir en möjlig biljett för det fattiga Serbien att börja förhandla med EU.


Ratko Mladic, också känd som slaktaren från Srebrenica, lär förhoppningsvis få ett kännbart straff!

Vill förövrigt passa på att påpeka att jag inte personligen har något emot Serbien som land!

Folksam!

Nu har jag i och för sig aldrig varit allvarligt sjuk eller skadad någon gång i mitt liv, men jag vet att de gångerna jag har haft att göra med Folksam har enbart varit positiva. För det första så måste jag säga att jag blir lika förvånad varje gång över hur trevliga och vänliga de är som sitter som rådgivare på Folksam. Man blir lika glad varje gång när man pratar med någon där eftersom det verkar som att de som jobbar där verkligen intresserar sig för mig som person. De är mänskliga och förstående. En kvinna berättade till och med om sina egna barn som var och studerade i Frankrike.

Men framförallt måste jag ändå påpeka att de som sitter i andra ändan på luren aldrig försöker pracka på mig någonting utan alltid talar om vilket som är det bästa alternativet för mig så att jag skall kunna spara så mycket pengar som möjligt. Det gillar jag, att de sätter mig som privatperson i första rummet och inte företaget!

En sak skall väl sägas om Folksam, gillar du att få post så gillar du Folksam. Men o andra sidan hellre att de är övertydliga än skojare!


Det var då det!

På onsdag är det dags igen! Då återvänder jag till jobbet på Liseberg. Sommaren 2008 arbetade jag på Liseberg och fann kärleken, både till parken och i mänsklig gestalt. Sommaren 2008 tog jag et avgörande steg i mitt liv och flyttade till Halmstad för kärleken och för studierna.

2011 står jag där åter igen, 3 år äldre och med den där kärleken som en del av bagaget. Ett bagage som innehåller tre års studier, 3 olika boplatser, 2 olika jobb och många nya vänner. Men tillbaka till Kungälv kommer jag med det nya bagaget och jag gör återigen entre i Sveriges nöjespark. Jag kan bara beskriva det med några få ord:

Lycka, upprymdhet, nervositet och nyfikenhet.

Kort och gott är dirkeln sluten i alla fall. Liseberg har faktiskt något magiskt i själen som etsat sig redan när man var liten. För visst tyckte man att de som jobbade på Liseberg var häftiga.

Liseberg är personlig nostalgi i så många vinklar, men också en fantastisk arbetsplats på så många olika sätt.


Hang-over en attraktion jag saknar!

Jag kikade runt lite på youtube och hittade någon som lagt upp hemmavideofilmat från sin tripp till Liseberg 1989. Det är verkligen ett stycke kulturhistoria som bevarats. Där finns alla de gamla fina attraktionerna som vi som var där då och i början på 90-talet minns. Se själva under turen i den numera klassiska och mytomspunna attraktionen Rainbow.

http://www.youtube.com/watch?v=U2FlAEvhICI <----- Liseberg 1989!

Själv kan man som många andra lisebergare säga att man jobbade den dagen då Rainbow kraschade i juli 2008. Jag vet precis vad jag gjorde. Jag satt på barnattraktionen lilla Lots och väntade på att jag skulle få rast och plötsligt hör jag en stor smäll. Konstigt ljud men ingenting man tänker på och man kollar så att det inte är den attraktionen man jobbar på som givit ifrån sig ett ljud. Märk väl att Lilla Lots ligger i en helt annan del av parken och ingenting märktes dit bort. Sen kommer personen som skall lösa mig på rast och jag börjar så smått gå bort mot personalmatsalen när jag hör en helikopter komma flygandes, en stor helikopter som jag ser är på väg ner i närheten av parken. En tanke går upp att det var ju lite märkligt sen när jag tittar mig omkring så ser jag stora folkmassor komma gåendes från den södra delen av parken och då börjar man ju lägga ihop ett plus ett i huvudet och kommer ihåg det där ljudet och man får en sådan där obehaglig känsla i kroppen. Så jag går helt enkelt i motsatt riktning det vill säga mot folkmassan och jag ser att hela södra delen av parken börjat tömmas på folk helt och hållet. Jag stannar en av mina föreståndare och frågar vad som har hänt och han svarar att "Rainbow har kraschat". Jag går rakt igenom avspärrningen och kommer runt hörnet på byggnaden rakt framför och så ser man hela förödelsen. Starkt minne!



Bortsett från den dagen och det minnet är Liseberg de bästa arbetsplats jag någonsin har arbetat på och jag har så många härliga minnen såväl privata som i jobbet från Liseberg. Alla har vi väl ett speciellt minne från parken. Jag vill passa på att påpeka än en gång att det inte var Lisebergs fel att attraktionen kraschade. 


Klassiska Loopen en attraktion jag gärna hade sett stod kvar!

Som sagt cirkeln är sluten och vill ni möta på mig i sommar så ta en sväng förbi radiobilarna eller Lisebergsbanan, eller varför inte i barnparken. Hur som helst så hoppas jag att alla får ett bra minne från Liseberg i sommar för jag vet att jag kommer att få många!
 

Vill upp-o-ner där Kållerado ligger idag en attraktion som Liseberg borde ha sparat och placerat på ett annat ställe i parken!

För er som var barn på den tiden, ni minns väl köket där bordet och stolarna och maten hängde i taket? Eller allra värst hissen på slutet som kraschade i golvet flera, flera våningar. Åtmintone trodde man det, jag vet hur rädd jag var första gångerna i den hissen!

Bohuslän!

Finns det något vackrare än Bohuslän på sommaren?

En smaksak givetvis, men en sanning i min värld. Blir man automatiskt lokalpatriot för där man föds? Eller jag kanske skall fråga alla som är födda i Billigsfors, Degerfors och Lesjöfors om de har samma lokalpatriotiska känslor för sina hemtrakter. Ursäkta alla som bor på dessa orter, men jag kan ju glädja de övriga två orterna med att Lesjöfors nog är den tråkigaste och mest gudsförgätna hålan jag har varit i. Nog pratat om det!

När jag var 3-4 år hade jag förutom Sofia Källgren även andra idoler och gruppen "Öbarna" var en given favorit! Varför man nu fastnar för en trubadurtrio som tolkar Evert Taube på Bohuländska när man är så liten går ju att diskutera. Jag fick i alla fall följa med mamma när de uppträdde på hennes arbete på ålderdomshemmet där hon arbetade. Så stort det var tyckte jag att få se dem sjunga på riktigt och så fick jag gå fram och ta autograf. Jag tror nog aldrig de blivit så förvånade över att en 7-8-årig kille kom fram på ett ålderdomshem och ville ha autograf. 

http://www.youtube.com/watch?v=LbPMc7Z9fiY <----- Kika själv i en härlig mix med fina bilder över Bohusländsk sommar!

Samma låt som spelas varje dag klockan 12:00 i klockspelet på kommunhuset i Kungälv! Om den nu fortfarande gör det då, har ju itne bott i Kungälv på drygt 3 år nu så det blir väl att ta reda på.

Jag må vara född på Mölndals BB i Västergötland men jag har levt hela mitt liv i Bohuslän och jag ser fram emot att få flytta hem igen. Marstrand har alltid varit en helande oas för mig. Att få komma ut dit oavsett årstid rensar själen. Det är verkligen en plats jag har kunnat komma i vilket tillstånd jag än befunnit mig i och fått en stund av lugn i själen när jag väl varit där en stund.



Marstrand min oas!

Litet tillägg till alla er Göteborgare som jag har förstått inte är medvetna om att Bohuslän sträcker sig enda till Brunnsbo. Tänk på det!

NEJ!

Billan försvann ur Mästarnas Mästare och på grund av en Kungälvsbo med. Aj, aj, aj, inte bra för Kungälv. Inget emot Maria Brandin personligen, men nu försvann ju min favorit!


Marie-Helene "Billan" Östlund

Avdelningen vackra kvinnor 45+! Hon är för övrigt ännu snyggare nu än för 20 år sedan, ge mig ett namn på den människa som har haft den utvecklingen. Men framförallt för att hon verkar vara en sådan härlig och genuint ödmjuk människa. Storsint som hon är visade hon inte en enda sur min mot Maria Brandin, trots att hon blev vald och trots att hon åkte ut. Hon önskade henne kort och gott lycka till, och hon gjorde det med värme. Det är när man ser kvinnor som Billan som man förstår hur två människor kan träffa varandra i 20-25-årsåldern och vara gifta med varandra hela livet!

Antagligen tar Stenmark hem Mästarnas Mästare, men det hade varit lite kul om Anders Limpar fick vinna. Han somv arit Mr "sämst-när-det-gäller" flertalet gånger!

Var finns du?

Sigmund Freud sa att ett barn föds med embryon till att bli både psykopat och en gott handlande människa. Livet i sig däremot är avgörande för vilket embryo som utvecklas mest!

Vi föds alla in i en familj. Hur den familjen ser ut har vi ingen aning om och vi kan inte påverka det själva vi har i alla fall föräldrar. Dessa föräldrar som på ett eller annat sätt gjort, medvetet eller omedvetet, så att vi har kommit till världen. Familjen alltså de enda personerna på jorden som har så nära koppling till en själv att man helt enkelt bara kan utgå från att de också är de enda personerna som verkligen skall ställa upp för en om det blir problem. 

Man kan göra två saker som förälder. Man kan ta hand om sina barn och man kan skita i dom! Svart eller vitt?

Nej, familjen är en betydligt mer komplicerad gemenskap än så. Familjen är dock den viktigaste gemenskapen eftersom det är den enda vi på allvar kan identifiera oss med som "vi". Med andra ord måste det finnas en slags familjeidentitet, en slags sammanhållning för en väl fungerade familj för att alla medlemmarna skall känna sig inkluderade i gemenskapen "vi". Alla i familjen behöver känna känslan av att vi finns för varandra oavsett. Att säga att man gör det och att verkligen visa att man gör det är två helt skilda saker. För vad händer med familjen där föräldrarna talar om för sina barn att de ställer upp och när det väl kommer till krita så gör de det inte alls. Ett annat alternativ är de föräldrar som ställer upp men bara så mycket som de själva anser sig vara nödvändigt, och om det går med minsta minimala ansträngning. 

Tror någon att de barnet känner en identitet med de föräldrarna, en slags sammanhållning? Kommer det barnet att vända sig till en förälder som han/hon vet inte ställer upp eller ställer upp så mycket som det passar. Är det föräldrarnas rätt att alltid ställa upp 100% på sina barn? Nej, verkligen inte det hjälper ingen, men när det verkligen behövs! När barnet skall kunan känna att de får hjälp när de verkligen behövs. 

Vad händer med ett barn som inte får hjälp hemma? Försvinner deras problem av sig självt? NEJ! Kommer de att behöva vända sig någon annanstans för att få hjälpen? JA!

Varför hamnar barn i gäng, sätter sig i skuld hos kriminella, missbrukar eller blir psykopaten?

Jag tror det många gånger det är den dagen då barnet inte längre kan identifiera sig med sin familj, det är den dagen barnet är tvunget att börja söka hjälp på annat håll och lita på att omvärlden är god nog att ställa upp på dem. Kan barnen alltid lita på det? Nej, självklart inte.

Blivande förälder! Du behöver inte ge ditt barn allt för barnet kommer aldrig tacka dig nog för det. Du behöver inte alltid ställa upp på allt ditt barn vill för det är inte säkert att allt ett barn vill är bra. Men försök tänka på en sak, försök i alla fall bygga en relation till ditt barn där de vet att vad som än händer så kommer de alltid ställa upp om det verkligen blir problem. För det viktigaste är att försöka bygga en känsla av sammanhållning och det allra viktigaste konstaterandet jag vill göra, som jag helt och hållet tror på.

DEN DAGEN DÅ DITT BARN BÖRJAR KÄNNA SIG SOM EN BELASTNING DEN DAGEN SLUTAR BARNET ATT TA KONTAKT MED DIG! Inget barn vill känna sig i vägen eller som en belastning. Ett barn med problem kanske söker sig til lett kriminellt gäng för att känan sig önskvärd och behövd. Oavsett ålder så måste i varje fall alla medlemmar känna sig lika viktiga och behövda annars så vänder man sig ifrån varandra!

TÄNK PÅ DET BLIVANDE FÖRÄLDRAR! Vem skall hjälpa ditt barn när det har problem? Är det du eller omvärlden? 


Alltid retar det någon!

Fick in följande kommentar nyligen på min blogg och jag brukar egentligen kommentera i kommentatorsfältet, men kritik skall man alltid bemöta!



Postat av: Marre

hallå Fredda :)

ville bara säga att du aldrig kommer att bli någon, du tror att du är bättre än vad du egentligen är!!!!

du är inte bra! så snälla lägg ner med bloggen!

/ marie och isabelle

2011-05-13 @ 14:58:37


Här får ni erat svar:

Hahaha... Ja man kan ju läsa saker på olika sätt! Vilket man i och för sig har rätt att göra men Jag kan berätta att jag inte har för avsikt att bli NÅGON! Jag försöker endast åstadkomma saker för mig själv personligen. Det finns vissa mål jag vill åstadkomma med mitt liv och att göra utlandspraktik är ett mål jag har haft. Jag ser mig inte som för mer än någon annan, jag lever mitt liv och har enbart mina personliga mål som jag vill uppnå. De enda jag behöver vara NÅGON för är för mig själv, min familj, mina vänner, mina framtida barn och den människan jag älskar! För alla dem vill jag vara NÅGON!

Lyckas jag med det, då är jag lycklig helt enkelt! Allt annat är bara en bonus!



Som avslutning bjuder jag på en härlig klassiker från 1970, detta i ett TV-framträdande från 1973. Så härligt naivt och så härligt att se en professionell sångerska i all sin enkelhet trots en till synes död omgivning. Artisterna idag ställer aning mer krav på sin omgivning.

Lite bonusinfo här som jag får lyfta fram är sommaren 1999 då jag bara var 12 år gammal och jag hade min första tjej, Alexandra. Då var det alltid den här låten som gällde i bilen när vi åkte någonstans, har ett klassiskt minne i huvudet när jag och pappa hämtar Alexandra på parkeringen nedanför friidrottsanläggningen Kongevi i Kungälv. Vi sätter oss i bilen och farsan har nyligen införskaffat Lost & Found-samlingen som nyss hade kommit ut med 70-talslåtar. Den med den klassiska framsidan av ett barn som sitter och skriker i en barnbassäng. rätt var det är så dyker den låten upp i högtalarna och samtidigt som farsan står och pratar med Alexandras föräldrar säger Alexandra höj volymen. Så vi höjde upp vad vi tyckte var jättehögt och tre föräldrar tittar storögt på två, lite för ögonblicket, lillgamla 12-åringar som sitter och diggar "Rose Garden" med Lynn Anderson i farsans bil. Sen var det den låten som gällde!

Titta, lyssna och njut!

http://www.youtube.com/watch?v=WO4wcNVbYOQ 


Upprättelse!

Jag vill börja med att tacka alla er som gratulerat mig och kommit med positiva ord, de värmer!

Egentligen är jag inte så mycket för när man talar ut om massa personliga saker, jag brukar ju egentligen skriva om saker som jag funderar på och det jag vill ge mitt perspektiv på. Jag är inte heller så jättemycket för att skriva titta på mig osv, det är inte riktigt det jag har min blogg till. MEN!


Så kan man se ut när man har lyckats med ett mål!

"Just idag är jag stark, just idag är jag glad!" sjöng den gamle Kenta, hammarbyfan, missbrukare och medverkande i melodifestivalen 1980!

Jag är så ofattbart lycklig jsut nu helt enkelt och det känns som att jag har fått en personlig revansch! Varför är jag så lycklig? Jo, för att jag satte upp ett mål för mig själv när jag började plugga för tre år sedan att jag skulle åstadkomma någonting. För att jag satte upp ett mål i januari att jag skall minsann få göra min praktik på en svensk ambassad utomlands. För att jag alltid har velat få chansen att få arbeta för Sverige internationellt!

Det är visserligen bara en praktikplats på ett halvår kan man tycka, men vadå? Det är en av de finaste praktikplatserna man kan få att få göra en praktik på en svensk ambassad. De är bland de mest eftertraktade praktikplatserna som finns. Men framförallt jag har alltid haft ett mål och nu har jag nått det! Min utbildning har börjat betala av sig och jag känner mig hedrad och lycklig över att få bli uppringd och få veta att de fastnade för just mig!

Så ni som vill besöka mig från september och ett halvår fram, bege er i så fall till Oslo för där kommer ni hitta mig på svenska ambassaden!


Ser fram emot att få strosa runt på Karl Johan i höst!



Men allra mest känns det som en personlig upprättelse för mig. Min resa till att nå det målet har varit långt ifrån spikrak och jag har varit nere på 9 några gånger och vänt igen. Det har varit flera tuffa år för min del och det har bara varit att jobba sig igenom det. Jag har fått ta mycket skit och mått dåligt flera gånger och ändå alltid kommit tillbaka. Till alla som känner samma kan jag bara säga att sätt upp ett mål och ge fan inte upp för det går att lyckas!

Jag tänker inte sitta här och tycka synd om mig själv eller berätta allt som jag har varit med om. Det finns ingen poäng i det.

Däremot vill jag passa på att säga till:

Alla ni lärare som talat om för mig genom åren att jag minsann inte skulle klara mig för att jag inte kunnat koncentrera mig eller att jag pratat för mycket. Jag har tagit mig igenom hela högskolan med goda betyg och ja det händer ibland att jag fortfarande sitter och väger på stolen i klassrummet. Men tydligen kan man lyckas ändå!

Du NO-lärare som började när vi gick sista terminen i 9-an och ändrade mitt VG i biologi till IG i slutbetyg och passade på att slänga iväg ett IG i Kemi också. Fick ett väldigt udda slutbetyg med höga poäng och två icke godkända kurser. Tydligen så gick jag ganska långt ändå. Jag hoppas att du omvärderat din syssla som lärare några gånger sedan dess.

Till er på gymnasiet som inte tillät mig läsa Historia B-kursen på gymnasiet på halvtid för att ni missade planera in det på schemat så att jag troligen är och förblir enda personen i Sverige som gått ut gymnasiet med MVG i Historia A och C utan att ens ha påbörjat B-kursen. Vilket inte ens skall vara möjligt eller tillåtet. 

Till alla ni som hackat på mig genom åren och alla ni som snackat skit om mig för att jag är den jag är. Jag har alltid varit lite speciell och det är jag fullt medveten om kan jag passa på att meddela er och tyvärr har jag fått ta mycket skit för det. Men ni vet ju vilka ni är, jag hoppas att ni har åstadkommit något av erat liv. 

Till er som sagt vill jag bara säga, duger jag för svenska staten att representera Sverige i ett annat land så duger jag nog för de flesta också!



Till alla er andra, TACK FÖR ATT NI FINNS!  



Solstolle!

Så har jag då äntligen gått och blivit en riktig solstolle!



Fick en äkta "Solstollarna-t-shirt" hemskickad på posten av mannen bakom Ulla-Bella, herr Ola Ström. Som jag för övrigt har mött på några gånger eftersom hans son tävlade i friidrott. Det kanske han fortfarande gör, det vet jag faktiskt inte. Jonatan Ström heter han i alla fall.

T-shirten är orörd och original från 80-talet då det begav sig. En väldigt stor storlek såklart eftersom bara udda storlekar finns kvar. Vilket förklaras ganska så lätt med att det var ett barnprogram de sysslade med och givetvis försvann de mindre storlekarna först. Men sisådär 26 år efter premiären av barnprogrammet "Solstollarna" hade premiär 1985 äger jag nu också en t-shirt.

 

För er som inte upplevt Solstollarna se nedan!

http://www.youtube.com/watch?v=T-nB9gYTM1U

http://www.youtube.com/watch?v=y61p4D3IkR0

http://www.youtube.com/watch?v=96iEjdC6pPw&feature=related <---- Lili & Sussie

http://www.youtube.com/watch?v=lDvxLx4trIc <---- Anna Book


Åtminstone lite rätt för en gångs skull!

Så förbannat skönt att få ropa ut på läktarn när IFK gör mål!!! Självklart ännu mera förbannat skönt att få jubla när de vinner också.

2-1 till IFK Göteborg och Tobias Hysén satte spiken i kistan efter att blåvitt legat under med 0-1. Det är bara att konstatera att tobias Hysén är allsvenskans bästa forward, för ingen kan vända som han i så högt tempo och har så bra bollbehandling och så kliniska avslut under högt tempo. Kan låta väldigt vinklat att skriva så, men se honom in action och ni förstår själva. Han var minst lika bra när han spelade för Djurgårdens IF och när han var med i den magiska 2-2 matchen mot Juventus för 6-7 år sedan.


Underbara Tobias Hysén!

http://www.youtube.com/watch?v=W6Y3xd7h4kM se själva och tänk på att det är Juventus de spelar mot och att Gianluigi Buffon står i målet.


Lika underbart är det i alla fall att få höra Schytts "Heja Blåvitt" varje gång IFK gör mål!



Schytts spelade in en LP 1976 som kom att heta "Änglalåtar". Skivan var en hyllning till IFK Göteborg som åter igen tagit steget upp i Allsvenskan efter att ha ramlat ur den 1970. Märk väl att samma blåvitt vann Allsvenskan 1969 tränade av Bebben Johansson och försvann alltså ur densamma 1970 efter en avgörande match mot Örebro Sk där blåvitts supportrar skämde ut sig genom att lyfta loss målet i ren frustration.

1976 hade i vart fall IFK ett lag med hemvändande gamla proffs som man hade lyckats knyta till sig. Ove Kindvall, mannen som avgjorde Europacupfinalen 1970 för Feyeernord, Ralf Edström som var firad hjälte i VM 1974 och Björn Nordqvist som då hade världsrekordet i flest antal landskamper. Dessutom fanns en ung Torbjörn Nilsson med i det laget. Vi vet alla hur det gick för blåvitt sen, åtskilliga SM-guld, 2 UEFA-cupvinster och mängder av framgångar i Europacupen och Champions League.


Ove Kindvall!

På skivan "Änglalåtar" fanns mängder med låtar om IFK Göteborg såklart men också lite utfyllnadslåtar från Schytts normala repertoar. I vinstdagar som den här vill jag därför lyfta fram en av dessa utfyllnadslåtar eftersom den helt enkelt bara är kult!

http://www.youtube.com/watch?v=dqMf-R_QTg4 <----- lyssna och njut! Svenskt dansband under 70-talet in absurdum, glöm inte att lyssna på den underbara refrängen "Han svarar virri, virri, virri, virri, virri, virri pom-pom"

PS HOPPAS NU ATT JAG KAN FÅ RÄTT MED ATT BILLAN VINNER MÄSTARNAS MÄSTARE NU OCKSÅ!

Derbydags!

Först vill jag bara inleda med hur glad jag blev av att Marie-Helene "Billan" Östlund stod kvar längst igår och vann en av tävlingarna i Mästarnas Mästare. Kom igen nu Billan, hoppas att du tar hem hela tävlingen. Jag är fullt medveten om att det är inspelat förra sommaren men man måste ju få leva sig in i programmet!


Nu blir det dags för Vårderby i fantastiskt väder i Göteborg på Gamla Ullevi. IFK Göteborg möter GAIS i en match som är viktigare för blåvitt. De grönsvarata har en makalös offensiv och de blåvita har Tobias Hysén. Jag skall sluta tippa resultat, vi vet ju hur det brukar sluta men jag kan inte låta bli. 3-2 till IFK Göteborg i ett fantastiskt väder!

KOM IGEN NU ÄNGLARNA!


Så fel det kan bli!

Alla har nog känt sig aningen spända inför en date någon gång. Eller varför inte om man försöker att ragga på någon. Det finns några givna "one-liners" kanske som man kan leverera men sen så tar det totalt stopp och man fullständigt står och trampar vatten på grund av många faktorer kanske.

Jag har aldrig sett ett enda avsnitt av TV-serien "Ensam mamma söker" och lär inte göra det framöver heller eftersom jag anser att det är katastroftv när man blottar hela sitt liv och sina barns liv i TV på det sättet. Ändå lyckades jag precis ramla över ett klipp på Youtube nyss som går att lyftas ur sitt sammanhang, dvs ur programmet som sådant, och sätta i ett annat sammanhang. Studera noggrant den här killen här som alltså är i 29-årsåldern. Han representerar en nervositet och fumlighet som egentligen går att sätta på vilken kille/man som helst. Han skulle lika gärna kunnat vara 15 som 50, sammanhanget gör det hela egentligen bara totalt fel för honom och han gör bort sig fullständigt. 

http://www.youtube.com/watch?v=0tx8QON5g3A&feature=related 

Det bästa i klippet är inte hans totala avsaknad av självförtroende och känsla för situationen utan det faktum att han gjort sig iordning fysiskt och mentalt hela dagen och åkt 30 mil för att träffa en kvinna som han är intresserad av. Troligen har han köpt ny kavaj för dagen dessutom, för om du var skarpsynt så upptäckte du nog att prislappen faktiskt satt kvar i kavajen! 

RSS 2.0