Ett litet tillägg!

För er som inte var där och förstår hur häftigt Ultravox framträdande var i Varberg i lördags, så får ni en chans nu...

http://www.youtube.com/watch?v=Wtt3Bau4KYY&feature=related
Varsågod!

Lars Ohly har visst blivit marknadskapitalist!


Jag ryckte till en aning måste jag säga när jag kunde läsa en artikel i tidningen Expressen där Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly har uttallat sig om herrallsvenskans framtid i fotboll. Jag har utgått från följande citat:

"- Utan att det är någon partisynpunkt så kan jag tänka mig att se över skattereglerna så att det blir mer förmånligt att jobba som fotbollsspelare. Det handlar om en begränsad tid, en attraktiv marknad där länder och klubbar konkurrerar med varandra, och vi ska inte hamna sämre i den konkurrensen än vad våra nordiska grannländer gör"


Hycklaren Lars Ohly!

Den här mannen som en gång i tiden biktat sig inför hela det svenska folket att vara kommunist och representerar det enda kvarvarande rent socialistiska partiet i riksdagen är det som alltså står bakom orden ovan.

Skall vi glömma allt vad klasskamper och jämlikhet som genomsyrar samhället när det kommer till idrott herr Ohly? Är det så att fotbollsspelare på något sätt står över den socialistiska ideologin och är på något sätt undantagna den socialistiska ideologin? Eller är det helt enkelt så att när det väl kommer till kamrat Ohlys egna privata intressen då är det ok att släppa ideologin åt sidan. Man måste självklart inte alltid dela samma uppfattning som partiet i alla frågor, men jag ställer mig trots allt frågan om man som socialist ändå kan tycka att det är försumbart att fotbollsspelare på något sätt skulle vara undantagna en jämlik skattepolitik?

Vänsterpartiet vill minska klassklyftorna i samhället och helst sudda ut dem, men Lars Ohly han vill skapa en klass till han. Lars Ohlys världsbild innefattar följande klasser, underklass, medelklass, överklass och fotbollsspelare. 

Dessutom tycker jag knappast att vi kan kalla fotbollsspelare i Sverige för några direkt låginkomsttagare, snarare är flertalet av dem höginkomsttagare och skapa skattesubventioner för höginkomsttagare bör knappast vara förenligt med en socialists världsbild. 

Käre Lars Ohly, jag hoppas gärna att du har ett bra försvar till en ensamstående mamma som jobbar som undersköterska på långvården varför en fotbollsspelare enligt din personliga åsikt är värd en skattesubvention och inte hon.

Det finns mycket mer att säga men jag lämnar faktiskt diskussionen såhär. 

Även om jag mer än gärna delar din personliga åsikt om en bättre fotbollsallsvenska så har jag jävligt svårt för politiker med dubbelmoral! Där tappade du min röst i valet 2010 "kamrat" Ohly!

http://fotboll.expressen.se/allsvenskan/1.2094061/kravet-sank-spelarskatten
Originalartikeln 

Alphaville!

I lördags var det då en dröm som slog in för mig. Företaget eventime hade fixat ihop 80-talsartister och band som Jakob Hellman, Lustans Lakejer, Alphaville, Reeperbahn, Howard Jones och Ultravox till en och samma konsert under namnet "Forever Young 2010". En once in a lifetime-upplevelse för en 80-talsälskare som mig att få se dessa band live.


Utsikten från Varbergs fästning!

Två stora scener var riggade framför Varbergs fästning alldeles intill havet och artisterna hade en fantastisk vy ut över hela havet, vilket Howard Jones och sångaren Johan Kinde i Lustans Lakejer mycket väl påpekade. Ett stort konsertområde med öl och mattält i andra ändan. När jag och Fredrik Strandner dök upp drygt en halvtimme innan konserten skulle börja var det så lite folk där att vi trodde att det skulle bli ganska pinsamt för artisterna. Fel fick vi! Vid första konserten, den där Jakob Hellman spelade hade hunnit få en god publik. Hellman som inte har turnerat eller givit ut en skiva sen 1988-89 var i högform. Alldeles precis i början på spelningen så ropar en inte helt nykter man mot scenen "kom igen nu då". Hellman fäster blicken på mannen och går fram till mikrofonen och säger "va fan tror du att vi har gjort?". Genialt!

Han bränner av fantastiska klassiker, från hans hittills enda skiva, som "Tårarna", "vackert väder" och "Hon har ett sätt". Låt gå för att han faktiskt råkade sjunga fel två gånger i "hon har ett sätt" men det var så jävla bra rent ut sagt! Han satte ribban högt för kvällen.

Lite bonusinfo för de som inte vet är Jakob Hellmans platta "Och stora havet..." är framröstad till den bästa skivan som någonsin har gjorts av flera omröstningar. Annan bonusinfo är att en åldrad Jakob Hellman mycket väl hade kunnat vara min vän Joel Schäfer om sisådär 20-år.


Howard Jones gjorde sedan en mäktig synthkonsert och fick verkligen igång publiken. Stor allsång stundtals och stort jubel när han brände av sin klassiker "What is love". Minst lika stort jubel blev det när han gjorde en mycket välgjord cover på The Killers låt "Human".

http://www.youtube.com/watch?v=3P-Tune38wE Finns att beskåda här direkt från kvällen i Varberg.

Lustans Lakejer och Reeperbahn genomför sedan sina konserter på ett mycket proffsigt sätt och både Johan Kinde, sångaren i Lustans Lakejer, och Olle Ljungström, sångaren i Reeperbahn, är totalt lysande. Tyvärr är båda banden inom en lite för smal genre från 80-talet och hitfaktorn är inte riktigt lika hög, men de gjorde varsinn minst sagt proffsig konsert. 

Solen hade precis gott ner i havet i Varberg och mörkret hade lagt sig, hela området kändes helt packat med folk. Det var folk överallt och alla var lika förväntansfulla på att få se kvällens stora dragplåster... ALPHAVILLE! 

Jag hade redan på förhand letat upp att bandet numera enbart består av sångaren från originaluppsättningen, Marian Gold. Besvikelsen blev därför inte lika stor för min del när jag fick se Gold i sällskap in på scen med betydligt äldre gubbar som såg ut att komma direkt ifrån sin kolonilott. 

 
Till minne av ett band som en gång var geniala!

Marian Golding himself har fått styra och ställa över bandet Alphaville och dess musik efter eget bevåg och det framgick tydligt. Han ville väldigt gärna se sig själv som en väldigt stor rockstjärna och hoppade runt på scen värre än Mick Jagger i fornstora dagar. Alla gamla hits som "Sounds like a melody" och "Big in Japan" gick i supermega-rock-techno... Han lyckades totalförstöra alla låtar på ett sätt som jag trodde var helt omöjligt. Borta var den gravallvarliga coola synthstilen som bandet gjorde sig kända för en gång i tiden. Toppen på förödelsen är deras lysande videovägg som de har bakom sig som visar svartvita filmer i takt till musiken. Faktiskt extremt ambitiöst och häftigt. Tills det sanslösa inträffar! På videoväggen bakom Alphaville dyker det upp bilder på Herman Göring och en död Josef Stalin liggandes i en kista. Helt sanslöst!

Spända av förväntan var vi alla ändå på att få genomlida den pinsamt dåliga konserten för att få höra det vi alla kommit för att få höra och drömma oss tillbaka till, "Forever Young". Men den gode Marian Gold lyckas knappt ta låten till en 2a på en 5-gradig skala. Det var i alla fall "Forever Young", det var live och det var Alphaville. Flera i publiken hade dock redan börjat gå hem redan innan, troligen på grund av den usla insatsen.


Så genialt som det lät en gång i tiden då det begav sig.
http://www.youtube.com/watch?v=A2dLfUw8rcA



Som en grande finale på hela kalaset avslutade Ultravox hela konserten med en mäktig insats. Trots att de allihopa för längesedan passerat 50 och knappt spelat ihop sen mitten på 80-talet så lät det verkligen fantastiskt, de hade med sig varenda litet instrument ni kan tänka er för att få sina låtar att låta precis som studioinspelningarna. Det mäktigaste intrycket ger en utav medlemmarna när han tar upp en elektrisk fiol och börjar spela på.

Strax innan slutet på konserten spelar dem "Vienna" och det kommer alltid att vara ett sådant där bestående minne för resten av mitt liv. Fy fan! rent ut sagt vad bra det var... vet precis hur jag kände mig, hur det lät, hur de st såg ut... Bland det bästa jag har sett på en konsertscen.


Om någon nu skulle få för sig att anordna en liknande konsert nästa år så har jag en given uppsättning artister. Eftersom det var gubbarnas konsert i lördags hade jag lagt större vikt på kvinnorna i så fall och vi hade fått följande uppsättning:

1. Kim Carnes med "Bette Davis Eyes" som grande finale!
2. Cyndi Lauper med "Time after time" som grande finale! 
3. Kim Wilde med "Cambodia" som grande finale!
4. Heart med "What about love" som grande finale!
5. Sandra med "In the heat of the night" som grande finale!

Och som avslutning en återförening av Secret Service med "Cry Softly" som grande finale!
http://www.youtube.com/watch?v=CbGjX7tzsOM 

Jag var bara tvungen att nämna...

Jag råkade att hitta en gammal schlagerdänga från tidigt 60-tal av en sångerska vid namn Britt Damberg. Bara namnet luktar bambatant tycker jag, alternativt skolbibliotikarie. Någon fick i alla fall den "genialiska" idéen att ge ut en låt med Britt Damberg som heter "Johan på Snippen twist".



Skolbibliotikarie Britt Damberg till er tjänst!

http://www.youtube.com/watch?v=4h2SzR87New&NR=1

Någonstans så hittar jag en stor komik i den här låten. Jag skulle inte vilja föreställa mig vem Johan på Snippen egentligen var, men visst låter Johan på Snippen som en ganska äcklig typ...

Dock all heder till till namnet i den meningen att man skulle busringa till någon och presentera sig med det underbara namnet Johan på Snippen.

Reklamkrig!!!

Visste ni att under 80-talet etablerades ett totalt reklamkrig mellan världens två största läskföretag, Coca-Cola Company och Pepsico. Coca-Cola hade länge varit den ledande jätten i världen på läskmarknaden och deras ställning som världsledande var ohotad. Trodde man jag!
 VS  


Svårt att föreställa sig idag är kanske att på 80-talet så fanns faktiskt de stora pengarna hos Pepsico, det va rhär de nya tankarna föddes och de var Pepsico som kunde locka till stig alla stora artister för att marknadsföra deras produkt. Saker och ting började hända i läskvärlden och det började på allvar 1984...

1984 anlitade Pepsico Michael Jackson som frontfigur för deras nya lansering med Pepsi som drickan för "a new generation". Michael Jackson fick spela in en cool musikvideo med ett stort antal barn och dansare där han till tonerna av Billie Jean istället sjöng "You are the new pepsi generation". En extremt skicklig marknadsföring från Pepsicos sida med ett resultat som inte lät vänta på sig, man började vinna marknadsandelar helt enkelt.

1985 Anlitades den då media-hypade Michael J Fox som i en reklam upptäcker mystiken kring en Pepsi, åter igen en skickligt gjord reklamvideo lite före sin tid och i "Tillbaka till framtiden"-stuk såklart.

1986 händer något helt sanslöst Man lyckas anlita Don Johnson och några av skådespelarna ur Miami Vice-gänget för att lansera Pepsi, snacka om drömlansering för företaget eftersom Miami Vice just då är kanske världens största trendsättare av kläder, musik och livsstil. Det underbara med reklamfilmen är att sångaren Glenn Frey är med och sitter och lyssnar på sin egen låt.

http://www.youtube.com/watch?v=0HByh60JAlc Titta och begrunda.


När jag ändå är inne på Miami Vice måste jag bara göra ett litet snabbt inlägg om likheten mellan Sonny Crocketts chef Lieutenant Castillo och Den Svenske komikern Mikael Tornving:


Lieutenant Castillo (ovan) VS Mikael Tornving (nedan)



1987 Är Michael J Fox tillbaka igen i en reklamfilm som på något sätt visar att Pepsi aldrig finns längre bort än runt hörnet för "The new generation". Det är dessutom om man skall tro reklamfilmen någonting man charmar flickor med.

1988 Slutligen här så krutar man ner alla pengar man har på en megareklam. Man anlitar världens vid tillfället absolut största kvinliga megastjärna, Madonna. Hon skall precis släppa sitt album "Like a prayer" och Pepsico köper rättigheterna att få spela in en 2min lång alternativ musikvideo som skall fungera som reklamfilm för företaget. För att göra detta till en world happening så kör man ett bra tag innan 30-sekunders reklamfilmer om att snart kommer det att komma en 2min häftig reklam med Madonna på tv från Pepsi. Det skall alltså vara en world happening att få se en reklamfilm för pepsi. Skickligt, påkostat och inovativt! Musikvideon är dessutom heller inte förstörd av Pepsicos försök att försöka produktplacera sin drick i var och varannan scen, utan låter istället loggan flascha förbi lite då och då halvt i bakgrunden.

Är det föresten någon som minns Gevalias försök med att skapa en world happening på samma sätt genom att lansera en reklamfilm i 3D, med massor av förreklamer innan?

Hur gick det då för Pepsico? Betalade reklamen av sig för dem? Jo, faktiskt så gjorde den det och det rejält också. Man hade helt enkelt lockat "a new generation" att välja Pepsi och man tog enorma marknadsandelar från Coca-Cola Company under 80-talet.

Frågan man ställer sig spontant är ju hur Coca-Cola bemötte Pepsicos ökade konkurrens och den fallande marknaden? På sämsta tänkbara sätt, enligt min mening.

Alla som har sett en reklamfilm för Coca-Cola från början av 80-talet kan lätt ursäktas för sina spykänslor. En sådan vedervärdig marknadsföring. Coca-Cola var inte drickan för de coola, det var drickan för alla. De lanserades i superkommersiella sektliknande reklamefilmer med sånger och stora folksamlingar. Livets Ord hade nog faktiskt inte gjort det bättre. Man körde dessutom på taktiken att "less is more" och lanserade sig mera som Coke än som Coca-Cola. Till detta använde man också en helt horribel slogan "Coke adds smile". En så starkt drogrelaterad och vrickad slogan hade nog stämts i miljardbelopp idag.

1987 börjar dock ljuset gå upp någonstans på marknadsavdelningen på Coca-Cola Company och man inser att Pepsico är på god väg att springa om dem. Då tar man till det fulaste av alla reklamknep som finns, man ger ut en reklamfilm där en virituell kändis vid namn Max Headrow har en burk Coca-Cola och en burk Pepsi framför sig och medvetet väljer bort Pepsi och talar sen om hur mycket mer äkta Coca-Cola är och hur många smaktest den har vunnit. Sådan typ av marknadsföring är tack och lov totalt förbjuden i Sverige.

Man tar dessutom till sig av Pepsicos marknadsföring och följer, vilket jag tror inte är ett Japanskt ordspråk "bli din fiende". Lite tanken att om du inte kan besegra honom själv så använd hans egen styrka emot honom. Det gör Coca-Cola och släpper en grotesk reklamfilm i sektkategorien. Barn och ungdomar i total masspsykos med var sin Coca-Cola-flaska i handen sjunger tillsammans att de är "tomorrow´s people". Hårfin skillnad mellan "tommorw´s people" och "a new generation"?

http://www.youtube.com/watch?v=m4B7FTSlXBM Titta och spy åt en sådan fruktansvärd marknadsföringsteknik.

Slutligen tar då Coca-Cola plagieringstanken fullt ut och lyckas faktiskt åstadkomma en rätt hygglig reklam. Man anlitar den unga och vackra sångerskan Robin Beck och köper rättigheterna till hennes hit "First Time" och skriver om texten och gör en musikvideo i reklamversion som är riktigt skicklig faktiskt och visar mer än bara meningslös produktplacering, Coca-Cola Company är mer än bara en dryck.
 
http://www.youtube.com/watch?v=pR236CYNZfg Titta på  en vacker Robin Beck och se att reklamfilmen har slående likheter med TV3-s jingle som jag refererat till i tidigare inlägg.

Omslaget till Robin Becks EP-singel "First Time"

Det är alltså här någonstans 1988 det vänder för Coca-Cola Company, den vackra Robin Beck hjälper företaget att ta tillbaka gamla marknadsandelar och är idag totalt ohotad 1:a i världen på läsk.

Pepsico startade en briljant marknadsföring och ett starkt namn och var så när på att gå om Coca-cola Company i marknadsandelar.

Så hade inte någon vaknat upp inne på Coca-Cola Companys marknads avdelning någon gång där i mitten av 80-talet kanske det hade varit Pepsi som stod i varenda Svenssonfamiljs kyl 2-4 dagar i veckan 365 dagar om året.



Jag vill passa på att avsluta med att erkänna att jag föredrar Pepsi-cola framför Coca-Cola :)

En fruktansvärd natt!!!

Sent igår började jag fundera lite på ett sådant där obehagligt minne jag har från, enligt wikipedia måste ha varit, morgonen den 28 september 1994.

När jag var liten fanns det alltid gott om barnprogram på TV, framförallt TV3 var barnprogrammens okrönta konung. De hade barn 3-an från klockan 6 på morgonen till ibland så sent som klockan 9-10 samma morgon, För att sen återkomma vid klockan 18 med ännu mera barnprogram. På den tiden var det också väldigt ofta Smurfarna som var det första barnprogrammet vid 6-tiden på morgonen. Eftersom jag som liten alltid var en morgonmänniska brukade jag ofta vara nere vid tv-n i vardagsrummet redan vid 05-55 sittandes och titta på myrornas krig i väntan på att barn 3-an skulle börja. TV3 brukade ju väldigt ofta dessutom börja med en jingel på morgonen om hur fantastisk deras tv-kanal var. Jag minns den jinglen som väl värd att gå upp minst 5 minuter innan klockan 6 för att kunna få se. 

http://www.youtube.com/watch?v=t0f418kjMGY&feature=related Tv3-s morgonjingle, ett extremt smart koncept om än dock väldigt amerikanskt.


För att komma till själv sak så hade vi 1994 som så många andra en TV som när man stänger av den och sedan sätter på den med powerknappen alltid hamnade direkt på kanal 1. Idag har ju tekniken gått framåt men då hamnade man alltid programenligt på kanal 1 direkt. Precis samma som vilken tidig morgon som helst slår jag på tvn och hamnar på kanal 1 först, inga konstigheter.... förutom de bilder som visas på tvn. Det här måste ha varit en av de få gångerna när jag var liten som jag inte gick direkt från kanal 1 till tv3 för att se lite myrornas krig på morgonen. De bilderna jag såg var på militärhelikoptrar som jag uppfattade det som flög över ett hav som var i full storm. Överallt i havet tyckte jag att det var orangea plastbåtar som flöt runt upp och ner med nakna människor i flytvästar på sig. Det gick ganska fort att förstå att något hemskt hade hänt och repotern pratade något om livbåtar som flöt omkring och jag minns att jag tänkte att livbåtar är ju klassiska träbåtar med åror och inte sådanna där gummiflottar.

http://svtplay.se/v/1392791/oppet_arkiv/raddningsarbetet_efter_m_s_estonias_forlisning?cb,a1364145,1,f,103122/pb,a1364142,1,f,103122/pl,v,,1392788/sb,k103107,1,f,103122 Ungefär såhär kan det ha sett ut.


Jag blev sittandes kvar framför tv-n och tittandes på aktuellt istället och pappa som också varit morgonmänniska, åtminstone förr, kom ner och undrade vad som hade hänt, någonting med en båt som hette Estonia som skulle åka till Stockholm, ungefär sådär mycket man kan ta in och förklara när man är 7år. Har varit med om ungefär samma scenario en gång senare i livet och det var vid Diskoteksbranden i på Hisingen i Göteborg 1998.


Inatt ägnade jag i alla fall många timmar åt att titta på dokumentärer om Estonia och lyssna på ljudupptagningar från larmstrafiken den natten.

Lyssna gärna på den här ljudupptagningen... det är otroligt vad youtube kan vara bra att ha ibland. tänk att sådant här finns bevarat.

http://www.youtube.com/watch?v=HlK_FFW8OeE

Det är ofattbart att tänka sig att det faktiskt är kommunikatören som befinner sig på Estonia som skickar ut ett mayday mitt under själva katastrofen. Båten har redan börjat välta, kapsejsa, när han ringer första gången och tillräckligt mycket vatten har kommit in i båten när radiokontakten bryts med Estonia, fartyget är i det skedet redan på väg ner under ytan. Märk hur intensiteten tilltar i mannens mayday-anrop ju längre tiden går. Mannen på Estonia som anropade de andra fartygen följde också med båten ner i havet.


Jag blir oerhört tagen av sådant här autentiskt material, det går liksom inte att förstå att det faktiskt är på riktigt. Hur kan ett fartyg med 989 människor ombord försvinna ner i havet? 852 människor som dör i natten mitt ute på öppet hav. Ett fartyg på över 150 meter som bara försvinner ner i havet. Tänk dig själv när du står på en Stena-båt, hur enorma de faktiskt är och hur extremt ofattbart det skulle vara att samma båt bara skulle kunna försvinna ner i djupet och lämna ett totalt tomrum efter sig... Enda spåren alla människor, livbåtar och flytvästar och bråte som flyter runt. Titanic är tillräckligt otänkbart men Estonia var precis som vilken Silja-line-färja eller Stena-färja som helst med tax free och bar som vi gladeligen åker med.

Passa på att titta på den dokumentär som finns på youtube där ögonvittnen talar ut, den är mycket gripande, framförallt när man får se riktiga filmer och bilder från båten den natten då allt hände. Syns på filmen gör sångaren Pierre Isacsson, i ett av sina sista framträdande i livet, som var chef för underhållningen på båten. Ni vet mannen med den djupa mörka rösten som har dubbat Janne Långben och gjort låten "Då går jag ner i min källare".

http://www.youtube.com/watch?v=k3FDmqml6qI Pierre Isacsson i sin mest berömda stund.


Estonia påväg ner i Östersjöns djup.

Kommandobryggan på Estonia.

Estonia!

RSS 2.0