Bland det bästa som finns!
Visst blir man glad av en kram? En kram kan betyda så mycket och framförallt har kramar en lugnande effekt. Det spelar ju egentligen ingen roll vem man kramar egentligen för en kram kommer ju oftast väldigt spontant. Det är väldigt sällan man kramar någon som man inte själv är öppen för att krama.
En annan sak som jag alltid har tänkt på är att det finns en slags kulturell tyst överrenskommelse om när en kram är slut. Längden på en kram varierar ju förstås väldigt mycket, beroende på om det är ens flickvän/pojkvän, man/fru, mamma/pappa, syster/bror, vän/nära vän, bekant/obekant, osv...
Däremot så är det där med kramens slut som är själva kruxet. För de båda två kramande parterna slutar alltid att kramas samtidigt, generellt sett. Det är ju aldrig så att man talar om för varandra, "Hörru du! Den här kramen är nog slut nu". Utan den tysta överrenskommelsen infinner sig alltid om när en kram tar slut.
Ibland infaller den ju lite olika hos de båda kramarna och då går det ju att tolka känslan av att den ene inte förstår att den andre inte vill kramas mera. Ett negativt exempel, du kramar en människa för att vara artig men som du egentligen inte är särskilt förtjust i. Då är det oftast jobbigt om den personen håller kvar lite längre när man själv vill avsluta kramen. Tankar om ifall den personen tror att ni är mer vänner än vad du egentligen känner att ni skall vara. Eller att den personen på något sätt känns obehaglig eller påträngande.
Sen har vi den där andra varianten som kan få en hel dag att skina upp. Människan du träffar, dejtar eller på något sett intresserar dig för. Om ni två kramas och ni inte riktigt har det uttalat om det finns ett etablerat intresse. Då kanske du slutar kramas lite tidigare för att inte verka påträngande och du är kanske lite osäker över om det är ok. Då tar den andre personen över kramen och håller kvar en liten stund till och kanske hjälper till med att lägga handen på ryggen och ge en lätt smekning upp och ner. Där och då blir det liksom ett normbrott mot den vanliga tysta överrenskommelsen om att kramen är slut. Det är dom kramarna som är de bästa, de är dom kramarna man verkligen minns.
För visst är det underbart att kramas ibland?
En annan sak som jag alltid har tänkt på är att det finns en slags kulturell tyst överrenskommelse om när en kram är slut. Längden på en kram varierar ju förstås väldigt mycket, beroende på om det är ens flickvän/pojkvän, man/fru, mamma/pappa, syster/bror, vän/nära vän, bekant/obekant, osv...
Däremot så är det där med kramens slut som är själva kruxet. För de båda två kramande parterna slutar alltid att kramas samtidigt, generellt sett. Det är ju aldrig så att man talar om för varandra, "Hörru du! Den här kramen är nog slut nu". Utan den tysta överrenskommelsen infinner sig alltid om när en kram tar slut.
Ibland infaller den ju lite olika hos de båda kramarna och då går det ju att tolka känslan av att den ene inte förstår att den andre inte vill kramas mera. Ett negativt exempel, du kramar en människa för att vara artig men som du egentligen inte är särskilt förtjust i. Då är det oftast jobbigt om den personen håller kvar lite längre när man själv vill avsluta kramen. Tankar om ifall den personen tror att ni är mer vänner än vad du egentligen känner att ni skall vara. Eller att den personen på något sätt känns obehaglig eller påträngande.
Sen har vi den där andra varianten som kan få en hel dag att skina upp. Människan du träffar, dejtar eller på något sett intresserar dig för. Om ni två kramas och ni inte riktigt har det uttalat om det finns ett etablerat intresse. Då kanske du slutar kramas lite tidigare för att inte verka påträngande och du är kanske lite osäker över om det är ok. Då tar den andre personen över kramen och håller kvar en liten stund till och kanske hjälper till med att lägga handen på ryggen och ge en lätt smekning upp och ner. Där och då blir det liksom ett normbrott mot den vanliga tysta överrenskommelsen om att kramen är slut. Det är dom kramarna som är de bästa, de är dom kramarna man verkligen minns.
För visst är det underbart att kramas ibland?
Kommentarer
Trackback
